Besök på BUP!

Nästa väcka på onsdagen ska vi ha så kallad västbuss möte på BUP angående min son.Utredningen är klart och nu ska vi veta alt om hans problematik (som jag redan vet är AD HD och PTSD).Den autistiska delen var utred denna väcka, av överlekaren på BUP och jag, och de andra från skolan, och socialsekreteraren ska veta resultaten -diagnosen på onsdagen.

Jag förbereder en massa frågor angående hans problematik därför att i december när jag träffade dem på BUP,de visade mig en grafik, på hur ser ut min sons problem jämförbart med en  normalt begåvad barn.

Vad jag kommer ihåg ,de sade att hans arbetsminne är väldigt låg jämförbart med en* normalt* barn och han är väldigt begåvad sinnes mesigt.Vad jag är intresserad i fortsättning är att hur kan jag hjälpa honom att förbättra hans arbetsminne (detta betyder att bland annat han inte väntar på sin tur,har inte tålamod).

Vi ,på västbuss möte, ska ta reda på alt som kan göras för att hjälpa honom och förstås vad som är best för hela familjen för att alt skall fungera bra.

Eftersom jag är arbetslös ,jag vill veta nu om jag får vård bidrag efter honom därför att de på BUP sade förra gången att jag har rätt till detta,och utifrån detta ska jag söka jobb.Hur jag hörde jag kan ha rätt till 1/3;halv;3/4, eller hel bidrag.

Jag är inte en bidrag-människa! men....när min sons intresse ligger i mitten då kör jag på detta. Han nämligen inte klarar av ostrukturerat miljö t.ex.fritids.Han har svårt för mycket krav,regler men han behöver struktur.

Skolan gjorde ett underbart arbete ,de anpassade miljön i skolan ,efter hans behov.  Han har ingen problem intelligens mesigt den största problemet är den sociala interaktionen med andra.Han kan inte läsa av ansiktsuttryck och därför har han många konflikter,han har lätt att missförstå andra.Men vad som gjorde att idag fick jag skriva om alt detta är att idag ringde hans egen lärare att han fungerade väldigt bra på de 2 sista väckorna ,utan betydliga konflikter,han var mer balanserat ,lyssnade  bättre.

Alt detta är underbart! Men mest är jag glad för att på grund av alt arbete som lades ner på honom i skolan (bland annat ART-metoden)som hjälpte honom att hantera känslor,läsa av ansiktsuttryckt,kan han hantera kompisrelationer bättre och nu börjar han ha vänner! och mycket mer självkänsla....

en bild med min lila älskling när han hade 4 år....

Nu är det dags att lägga sig..got natt och ha det trevligt på helgen!